Proactiv.

Har någon provat? Jag har velat beställa hem detta ett bra tag nu, men det kostar ju lite.. Dem senaste 2 åren har jag helt plötsligt fått finnar på min haka, det kommer någon varje vecka och fast jag är mycket noga med att inte trycka eller pilla så får jag hemska ärr :/ När jag var på en ansiktsbehanding i vintras så sa hon dock att det bara är ytliga ärr och att dem kommer försvinna, men jag vill inte ha dem aaaaaalls.. Under tonåren fick jag typ en finne per halvår så nu börjar jag få panik :p Så har någon provat så får ni gärna berätta!
Kalas.

♥
Idag har jag...
..tvättat..
..ätit en 'stor' frukost..
..duschat och använt en ansiktsmask gjord av
jordgubbar och vispgrädde, ville äta den..
..och betalt en del av mina räkningar.
När allt det var klart så följde jag med mamma till Lunds sjukhus för att hälsa på Kenneth. Han föll från en stege och hela ryggen trycktes ihop och så fick han sprickor i vissa kotor :/ Nu har han varit där i några dagar, men imorgon kommer han äntligen hem. Då blir det sjukskrivning i några månader. Vi alla är bara så jävla glada att han inte blev förlamad. Det var väldigt nära att han blev det. Tur i oturen.
Det blir inte många lyft idag.
Fest för mig.
Vi blev 12 töser och roligt hade vi!! Tequilan flödade dock för mycket ;)
TACK TÖSER! JAG ÄLSKAR ER!
Biggest Loser.
Var på jobbet klockan åtta imorse för då var det dags för personalmöte. Ett möte som borde gå till världshistorien ;P haha. Mer säger jag inte! Var hemma igen vid tolv tiden och då var det tid att börja tvätta en jäkla massa. Slumrade till i soffan innan i typ tjugo minuter med Jonas armar runt mig (♥), nu har han stuckit till träningen och jag ska bära fram strykbärdan och börja stryka lite. Ska försöka hinna duscha & sådant också innan favvoprogrammet börjar, Biggest Loser, såklart ;D Dags att börja! Byebye

Ge mig morgondagen!
På lördag ska Jonas fira mig så dår får vi se vad han har planerat och på söndag kommer min familj hit på lite kakkalas! En härlig helg väntar..
Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan börja förbereda maten. Funderar på om jag ska skala potatis och morötter och ungsteka dem eller bara slänga in några kroketter.. Dagens i-landsproblem! Till det blir det kotletter och en liten ceasarsallad, mumma..
Ska jag eller ska jag inte?
Iallafall. Denna jackan. En vanlig, svart parkas. Men den var så skön. Och fin. Ska jag?

Sailorjacket.
Nu ska jag sticka och hämta upp Nina. Vi ska iväg och försöka hitta 'dem perfekta klänningarna'. Om det ens finns sådana? haha, önska oss lycka till!
Tack.
Min helg var mysig.. I fredags blev det bara film och mat med Jonas och i lördags blev det först att kolla fotboll ute i Staffanstorp med Nina och Sofie :) Riktigt härligt att bara ligga i solen och snacka. På kvällen var det lite fest hos Elin, det var dock nyktert för min del, jobbade ju på söndagen!
Har precis blivit klar med att storstäda hela lägenheten och när golvet har blivit torrt i hallen ska jag springa ner och hämta den sista tvätten. Och vet ni vad? Jag har inte en endaste tid i veckan på jobb ;p Jag känner dock hur stressad jag blir pga det, meeeeeen jag har ju en massa roliga planer inför helgen så försöker strunta i allting annat hehe. Ringer dem så hoppar jag in, annars kan jag ju inte göra så mycket åt det.
Om typ en timme kommer Jonas hem och då ska vi köra ut till någon skog och bara promenera. Skönt. Behöver komma bort från lägenheten känner jag!

Småttingar! Och jag har blå ögonskugga. GREAT ;P
Jag är trött.
Jag behöver skriva av mig. Just nu skiter jag i vem som läser och vad ni tycker och tänker. Ge mig ett par dagar och jag kommer säkerligen ångra att jag har skrivit detta inlägg. Jag lägger upp mina problem och brister inför vem som helst, det är inte det lättaste för någon, men det kanske hjälper mig, vi får väl se.
Jag har haft problem med en inre stress sedan många många år tillbaka. Det började ofta med att jag som liten kom till mamma och sa: "Det går så fort i huvudet". Det var inte så lätt för mig att förklara som liten och det är det verkligen inte idag iheller. Oftast kom det när jag gick och lade mig för att sova, det är ju då man tänker som mest. Iallafall när det kommer till mig. Allting började snurra, alla mina tankar och skulle jag bara vända mig om i sängen så kändes det som jag gjorde det på mindre än en sekund. Det gick så fort. Ändå visste jag att mina rörelser inte hände så snabbt. Men på något sätt så gick det ändå jättefort. Jag vet, ni fattar inte och det gjorde inte läkaren iheller. Det var ett par år sedan jag upplevde detta, idag förtränger jag det istället. Förtränger allt det dåliga som hindrar mig från att göra det jag vill göra.
På gymnasiet hade jag inga större krav på mig själv. Jag fick dock plugga jättemycket för jag gick samhäll, men fick jag G så blev jag nöjd, i vissa ämnen ville jag ha VG och då var det att plugga mer.
Som yngre fick jag typ allt jag pekade på, jag var den "bortskämda".
Allting har vänt.
Jag ställer världens högsta krav på mig när det gäller mitt jobb. Jag jobbar röven av mig och gör allting för att visa min chef/chefer att jag kan och vill. Att jag inte fick den heltidstjänsten och ansvaret för herr & acc knäckte mig nog mer än vad jag trodde. Jag försökte så jäkla mycket. Varje kväll när vi stängde så sprang jag runder som en galning för att städa och få det se så himla fint ut. Och varje morgon hoppades jag på att få beröm och uppmuntran av min chef. Ingenting hände. Jag fortsatte, dag efter dag, men inget beröm kom. Jag tänkte; "Hon har ju faktiskt lovat mig den tjänsten, så det är bara att fortsätta jobba & kämpa". Tillsist kunde jag inte bärga mig och frågade hur allting gick, vad hon tyckte osv. "Du kan ge mer" "Jag ser inte din glöd" fick jag som svar. Det kändes som jag blev nersparkad till marken. Vad hände? Efter det försvann en stor del av min glöd. Jag har sagt till mig själv: "Det är inte lönt. Det är inte lönt att kämpa & visa mer." Men det går inte att stoppa, jag visar inte lika mycket glädje på jobbet längre, men jag kämpar, jag kämpar så fruktansvärt mycket inombords. Men det känns som ingen ser.
Jag älskar att jobba & försörja mig själv. Iochmed att jag var den bortskämda så vill jag visa alla andra och mig själv att jag klarar mig utan mammas pengar. Och det har jag gjort. Jonas tjänar dubbelt så mycket som mig, och det är inte ofta jag har låtit honom betala lite mer på t.ex. hyran för jag har haft det lite dåligt med pengar. Min stolthet. Jag vill visa.
Dem senaste veckorna har jag haft en konstant huvudvärk och hemska magsmärtor och det är ett tecken på att min kropp inte orkar, både fysiskt och psykiskt. Jag har t.o.m legat på jobbet och kräkt, men ändå stannat kvar. Det är då jag börjar förtränga mina problem och bara fortsätter jobba. Tillsist kommer den dagen då jag slutar sova och idag är en sådan dag. Jag är trött och utmattad. Jag sjukanmäler mig och ligger hemma med ångest för att jag inte orkar jobba. Det är en ond cirkel. Jag börjar bli knäpp.
Jag orkar inte vara stark hela tiden.. Min stress och oro håller på att göra mig sjuk.
Världens finaste människa. Jag älskar dig bästis.